Jakob Axelsson spelar normalt innebandy på elitnivå. Till hösten ser vi honom och hans IBF Örebro i allsvenskan. Idag var det dags för en helt annan arena än vad Jakob är van med.

Här nedan ger Jakob sin egen beskrivning av varven i trappan:

Den 2 mars 2013 så var de bortamatch mot serietvåan Craftstaden Oskarshamn. Alla visste vad som stod på spel. Vid en seger så skulle vi gå upp i allsvenskan. Efter två perioder så var ställningen 3-1 till hemmalaget och det såg mörkt ut. Men, allt som oftast så var IBF Örebro starkast i tredje perioden och vi vände och vann med 5-3 efter att ha gjort 4-0 i sista perioden. Allsvenskan var ett faktum.

När vi sedan åkte hem i bussen från Oskarshamn så började jag fundera på vad jag skulle ha för mål med den kommande sommaren. Jag kände att jag inte ville sätta några mål i tider, jag ville ha utmaningar att klara av.

Jag kom fram till följande utmaningar:

• Springa 20 mil under april-månad.
• Springa runt Norasjön (21 km).
• Springa 10 varv i ”Trappen” på Kvarntorpshögen.
• Cykla till och från en träning i Örebro (Blir en sträcka på sju mil).

Att springa 20 mil under april månad var inga problem. När jag sedan skulle springa Norasjön runt så kändes de extremt bra i början. De sista kilometrarna var inte roliga men jag körde på. Två av utmaningarna klara så långt.

När jag sedan började jobba på ett projekt i Laxå så kom idén att jag kunde plocka en utmaning på väg hem från jobbet. Den ökända ”trappen” i Kvarntorp skulle besegras. Den 3 juni så bestämde jag mig för att köra ”trappen” två dagar senare. Mina tankar inför utmaningen var att de skulle kännas rejält men ändå gå relativt ”enkelt”. När jag hade gått upp för trappen en gång så kände jag att detta verkligen kommer bli en utmaning. Jag krigade på och de sista två varven var något i hästväg. Mina ben kunde knappt bära mig i sista nedförsbacken till målet. Men jag klarade det på 1 timme, 43 minuter och 18 sekunder. Målet var inte att få en så bra tid som möjligt utan att klara av tio varv.

Roberth på QR ville att jag skulle beskriva för er läsare hur jobbigt de var.

Om vi säger så här: Tänk dig du ska gå tre km med en kompis (80 kg) på ryggen och sedan lägger du till lite på det. Då är du knappt i närheten av sanningen. Detta var de jobbigaste jag gjort och då tränar jag ändå sex-åtta pass i veckan under sommaren och skulle säga att jag är bra tränad.

Notera dock att de är en extrem fördel om man inte har någon vikt att bära på eller att ha någon fettgnutta på kroppen. Jag tror att min radarpartner i Örebro Innebandy, Markus Lindgjerdet skulle klara denna utmaning på ett galant sätt.

Detta var allt för mig! Hoppas vi ses i nya Idrotthuset den 18 september då IBF Örebro tar emot Lillån IBK i den första matchen i Allsvenskan Södra.

Må gott!

/ Jakob Axelsson